lördag 28 februari 2009

Den ödmjuka konsten att förnedra sig själv

Konsten att förnedra sig själv undrar ni.
Vad har nu Åleds tokstolle nr.1 för sig? Och varför är han inte inlåst?
Jo, mina vänner det är ju så här:
Vi strävar alla (utom möjligtvis en del idioter) efter tacksamhet och vi mår bra när vi lyckas vara lite ödmjuka i tillvaron, när vi inte jämt och ständigt måste stå längst fram i köerna eller högst upp på barrikaderna.
Tyvärr brister detta eftersträvansvärda sinnestillstånd ibland och då sticker ödmjukhetens motbjudande baksida genast upp! Det är då, mina kamrater, som Konsten Att Förnedra Sig Själv blir en viktig faktor i i kampen mot Egoism, Högmod samt Skryt å Skrävel!
Låt mig ge er några exempel ur min egen innehållsrika repertoar:
En dag i höstas kom jag ihop mig med chefen på jobbet om något som egentligen var en struntsak men med sedvanlig gåpåaranda var jag naturligtvis tvungen att få sista ordet.
Jag var helt ute och reste, chefen hade rätt och jag lyssnade inte som vanligt.
Min ödmjukhet var som borta med vinden och för att fånga in den igen blev jag tvungen att förnedra mig själv å det grövsta.
Efter en stunds funderande utförde jag följande bravader:
Gick in på banken, iklädd endast simfötter och slips och växlade 3000 femtioöringar till enkronor, läste upp fader vår 333 gånger iförd rosa klänning på Åhle'ns samt dansade Can-Can, utan kläder, på torget.
Givetvis kom Farbror Blå till platsen och grep undertecknad.
När jag nästa dag efter ett allvarligt samtal med åklagare Muut släpptes, endast iförd svart sopsäck, kände jag hur extasen fyllde mig och min ödmjukhet återvände.
En annan gång skrävlade jag för en dam på krogen, givetvis under rusets inflytande, om att jag ägde flera slott i Frankrike i syfte att lura med henne på en rad rejält snuskiga upptåg.
Jaha, så var det dags igen!
Den här gången valde jag att supa mig full, klättra upp i kyrktornet och sätta på tuppen samt utföra striptease inför komunalfullmäktige!
Även denna gång uppenbarade sig polisen, belade mig med handbojor och slängde mig i fyllcellen.
Åter igen blev jag släppt på morgonen och kände samma extas som gången innan.
Nu är jag äntligen befriad, ödmjuk så in i helvete, med ett utseende som Brad Pitt, stark som Stålmannen och......faen.....ååå.....jäklar, nu var jag visst där igen!
Ska se vad som finns i garderoben.....lila klänning med undulatmönster.....min dotters illröda stringtrosor.....?
Jaja, jag kommer nog på nåt.
Tills dom släpper ut mig.
Eder ödmjukt förbundne
Billy by night

Och så var det......

.....dags att vakna igen.
Mannen blinkar yrvaket mot världen som obarmhärtigt famnar honom och sträcker ut handen mot den strategiskt placerade kaffebryggaren.
De numera knakande lederna ackompanjerar ett antal stön och grymtningar då han med förtvivlans ansträngning hasar sig ur sängen.
Efter en stunds fumlande efter byxorna masar han sig på stappliga ben ut i badrummet för tvätt samt tandborstning.
Väl färdig där signalerar kaffebryggaren medelst en aromisk doft att den gjort sin plikt och Mannen kan njuta dess vederkvickning samt uppleva dagens första sensation.
Han sätter vid datorn, stolen är gammal och liksom Mannen nött av tiden, läser tidningarna under då och då rynkade ögonbryn, smuttar på kaffet, kliar sig på ryggen där han kommer åt, suckar och tänker på hur många gånger han vaknat så här och hur länge till han skall vandra på jorden.......
Billy by night

fredag 27 februari 2009

Sagan om herr von Fjant och Kameliadamen

Det var en gång en Kameliadam som bodde i ett hörn av världen.
Hon var lycklig som en gris med sina små kultingar sin make och sina vänner, de andra Kameliadamerna.
Åren gick och medan hon blev allt lyckligare och fetare växte de två största kultingarna upp och en liten "sladdkulting" såg även han dagens ljus.

En dag skulle hon på sitt sedvanliga sladdertacksmöte med andra små Kameliadamerna precis som hon hade gjort i alla år.
Efter den här dagen skulle dock inget bli sig likt. Ett par av de andra Kameliadamerna hade nämligen skilt sig!

Vår Kameliadam trodde inte sina öron!
Varför då? undrade hon.
Jo, därför att vi ville förverkliga oss själva, kacklade de andra damerna.
Förverkliga er själva? apade vår Kameliadam efter. Hur gör man då?
Jo det är just det, man skiljer sig under förevändningen att man vill förverkliga sig själv, stå på egna ben och sådant tjafs och sen skaffar man sig en fjant.
En fjant, undrade Kameliadamen?
Ja, en sån där du vet.
Vet vadå? Frågade hon.
En misslyckad stackare som du kan pyssla om och trösta, då kan du äntligen förverkliga dig själv.
Ja!!! Utbrast hon, en sådan måste jag ju ha.
Och alla de små Kameliadamerna kacklade och snattrade så att hela hönsgården skakade i sina grundvalar.

Hela vägen hem studsade hon på sina knubbiga ben sjungandes:
"Ja, jag skall skaffa mig en fjant, då kan jag bli en pervo-tant".
Tralalalalala. Ja så där lät det i alla fall.

Hon jobbade på ett hem för bortsprungna djur någonstans i staden och det låg alldeles intill det berömda gettot "Rövdalen".
Vi behöver dock inte bry oss så mycket om det stället då där visserligen bodde en del trevliga damer men också kortväxta majorer och sura billackerare.

Allt medan hon matade djuren, fördärvade bokföringen samt bytte blöjor på bortsprungna politiker sjöng hon på sin lilla visa:
"Ja, jag skall skaffa mig en fjant, då kan jag bli en pervo-tant".
Hennes chef brydde sig inte särskilt mycket, han satt mest med hörlurar, lyssnade på "Bordellmammas visor" och käkade rökt ål. Därav öknamnet: "Åla-Åke"!
Även Åkes bror, herr S. Fisk jobbade på hemmet tills han en dag åkte till Filippinerna och försvann för alltid i ett svart hål!

Nå, till slut träffade vår Kameliadam äntligen sin fjant!
En kutryggig loser med stripigt hår, taskig pungsvett och begynnande flint.
Herr von Fjant!
Von Fjant var enligt egen utsago en Karl För Sin Hatt!
Han hade dock ingen hatt och inte var det någon som tyckte han var en karl heller utan allmänhetens omdöme var snarare: Fjollig, klen och tramsig.
Men det brydde sig inte vår Kameliadam om. Hon var ju så lycklig! Äntligen hade hon lyckats förverkliga sig själv! En alldeles egen fjant att skryta om när hon träffade de andra Kameliadamerna i hönsgården.
Snipp snapp snut, så var sagan slut.

Öhh.....men, vad är då en Kameliadam? Undrar ni säkert. Jo, det är en dam som:
Luktar som en kamel, har två pucklar och ser ut som ett hästarsel!!!
(Denna saga är helt tagen ur luften, personerna finns inte i verkligheten och är ett resultat av författarens fria fantasier och möjligen hans instabila psykiska status)

Billy by night
Numera intagen

Förlovning....?....Öhh....va...?....Gäsp.

Jaha, så var det dags för ännu ett nummer av Bernadottesagan och
denna gång ståtar kronprinsessan Viktoria med huvudrollen i pjäsen.
Om Daniel, "mannen från Ockelbo" är det kanske så att han skall föra tankarna till den gamla västernfimen "mannen från vidderna"?
Bernadottefamiljen, en inhyrd kompromiss från 1800-talets början, har på något sätt blivit synonymt med Sverige och svenskhet.
Trots att ursprunget är franskt och anfadern var fältmarskalk under Napoleon.
Efter brist på svenska tronarvingar samt politisk kohandel blev Jean Babtiste Bernadotte den 21 augusti 1810 vald till svensk tronarvinge.
Släkten kan dock spåras så långt tillbaka som 1615.
Vad skiter inte jag i detta?
Historia är i och för sig alltid viktigt och intressant men i övrigt?
Det är väl alltid trevligt när "de unga tu" får varandra men än sen då?
I dagens fattigsverige tycks det mig osmakligt när paret deklarerar att de efter vigsel skall flytta till en "anspråkslös" 12-rumsvilla.
Vad kommer bröllopet att kosta?
Är inte jag som skattebetalare och därmed kostnadsbärare bjuden?
Fan trot!
Å andra sidan finns det en liten sessa kvar.
Och det anses ju numera acceptabelt att gemene man gifter in sig i kungahuset.
Jag kanske skall ha mig själv i åtanke?
Jag är ju dels en "gemen" typ (hehe) och dels Man så varför inte?
Madeleine är ju en sexig tös!
Får väl ta ett snack med knugen å hansa kärring!
Billy by (K)night
Riddare av Gaphalsorden

torsdag 26 februari 2009

Ett oherrans årsmöte

Allas eder Billy lovade att hålla läsarna up to date med resultatet av gårdagens årsmöte i föreningen IOGT (inkontinenta Och Gapiga Tokstollar).
Redan från början kunde man skönja ett utbrett missnöje då Bert Karlsson äntrade talarstolen och höll sitt numera tjatiga anförande om vikten av storleken på Carola Häggqvists tuttar.
En rad ilskna burop genljöd i salen och Bert-Stjärt fick snart se sig utkastad ur densamme.
Då det var min tur skred jag fram emot talartribunen med suverän hållning samt näsan i vädret.
Jag hade för dagen tänkt att ta åhörarna med storm i och med mitt revulitionära debattinlägg:
"Ett flertal humana sätt att misshandla din laglydige granne" och hade precis hunnit dra efter andan då det plötsligt blev tyst i lokalen.
Till min oerhörda bestörtning stegade statsminister Reinfedt in med nypolerad flint och hembränt i fickan.
Stegade och stegade, människan var så full att han knappt kunde stå!
Han sluddrade något om evig vänskap om jag kunde ordna så att hela IOGT stödde honom i nästa val och som den oppurtunist jag är hade jag självklart inget emot denna kohandel.
Precis när vi skulle skaka hand på avtalet slog åskan ner!
Vår nitiska ordningsmakt i skepnad av de (ö)kända Halmstadpoliserna Grymt och Gris bröt sig plötsligt in i lokalen åtföljda av en hel division Säpoagenter samt lokalavdelningen av "kärringars rätt till brödkaveln".
Jaja, skall inte trötta ut er med allt våld, hot om lynchning samt rallarsvingar som följde.
Dagen efter var inte lika rolig!
Det blev en hård dust med polismästare Brutal samt åklagare von Muut innan jag kunde komma loss. Fick lova att uppträda som "toy-boy" i nätstrumpor på deras personalfest.
Egentligen skulle åklagare Christer van der Kwast hålla i det hela men med tanke på att han numera inte är så Quick i skallen blev det inget med det.
Skulle behöva en stadig jävel nu men soppa-macken har slutat sälja t-sprit till mig, dom tror inte längre på min förklaring att jag bara lagar mat på stormkök och
hos bodknodden här i lilla Åled är min kreditvärdighet lika stor som Usama bin Ladins chanser att bli amerikansk medborgare......
Med omoral och talarstol!
Billy by night

Bankdiriktören och vaktmästaren.

Jag växte upp i ett mindre villakvarter på östsidan i Halmstad på 60-70 talet.
Far min jobbade i många år som hanskmakare och efter nedläggning blev han skolvaktmästare för resten av sin yrkesverksamma tid.
Det var ett område där alla kände alla och där stämningen samt gemenskapen, åtminstone i mitt minne, alltid var god.
Mina föräldrars bästa vänner var våra grannar sedan många år och umgänget var rikt och bestående.
Pappa och "farbror Gunnar" (som jag sa) tittade på tipsextra ihop och sågs ofta diskutera sina trädgårdar på lördagsförmiddagen.
Mamma och "tant Astrid" pratade hem och familj, åkte till det tidiga Gekås i Ullared samt sysslade med bokläsning och middagar.
Nå, vad vill jag säga med detta då?
Jo, min far var alltså vid detta tillfälle skolvaktmästare, en inte allt för prestigefylld sysselsättning.
"Farbror Gunnar" var direktör för den mindre av Halmstads två sparbanker!
En bankdirektör och en skolvaktmästare som grannar och goda vänner?
För yngre människor torde detta låta som en saga men det är likväl sant!
"Farbror Gunnar" bytte bil oftare än pappa, hade något dyrare konst på väggarna samt åkte på semester till det då ack så exotiska Spanien
Själva for vi till kommunala stugbyar runt om i Sverige, hade enklare konst på väggarna samt bytte bil betydligt mer sällan.
Jag frågade Far en gång om han inte tyckte det var orättvist att "farbror Gunnar" tjänade mer pengar än honom men Far svarade bara:
"Farbror Gunnar" har ansvaret för många människors besparingar och måste ibland bekymra sig för detta även på fritiden så han förtjänar att ha det lite bättre".
I dagens Sverige hade dessa människor inte träffats!
I dagens Sverige bor bankdiriktörer för sig och vaktmästare för sig!
I dagens Sverige lindar bankdiriktörer taggtråd runt sitt hus för att skydda sina dyrbara ägodelar för b.l.a vaktmästare!
I dagens Sverige grasserar såväl avundsjuka som rädsla och bitterhet!
Varför kan ett land, till skillnad från en ensam människa, inte lära sig balans?
Det forna sovjetsamhället var en extremitet längst ut på vänsterkanten.
Nuvarande USA en dito på högerkanten.
Båda två är och var, precis lika människofientliga p.g.a avsaknad av balans.
När jag som individ hamnar i obalans försöker jag givetvis att rätta till det så fort jag kan.
Jag kanske har en period, ta senaste julen t.e.x, då det var mycket festande, mycket kaloriintag samt allmänt slöande.
Det följs givetvis av avhållsamhet, extra träningspass samt återhållsamhet vad det gäller kaloriintag.
Allt för att bringa mig själv samt min kropp och själ i balans.
Jag har en benägenhet att sitta för länge vid datorn, en bok tar upp min tid eller blir det kanske några filmer på raken?
Då bryter jag självklart för en långpromenad, ett extrapass på gymet eller liknande.
En period konsumerar jag lite väl mycket, en annan sparas det på slantarna
Jag tror att de flesta människor har det så här, en vilja att hålla balansen.
Vi mår så mycket bättre då.
Det är bara staten som skiter i det.
Mannen i mitten!
Billy by night

onsdag 25 februari 2009

Alla dessa organisationer!

God eftermiddag på er medbloggare och andra luffare!
Sitter här och laddar upp inför ett av årets största och viktigaste ögonblick.
Årsmötet i IOGT alltså.
IOGT (Inkontinenta Och Gapiga Tokstollar) har efter sin grundare Bert Karlsson mest gjort sig känt för sitt arbete att förhindra utrotningen av TBF (Taskigt Bemedlade Fylltrattar).
Internationellt har vi också ett intimt samarbete med ÅAAE (Återinförande Av Afrikansk Elefantjakt) och inom idrotten KMLFDTO (Kast Med Liten Fet Dvärg Till OS 2012) samt PS (Pissnödiga Stavhoppare).
Inom EU (elektriska underkläder) motarbetas vi dock på bred front av både SN (Sinnesförvirrade Nazister) samt av KT (Kopulerande Tanter).
I Sverige tycks, konstigt nog våra huvudfiender vara VS (Vinotintopimplande Socialkärringar) och PFUS (Präster För Udda sex).
Ibland känns det trist, som om hela OF (Ofantliga Sektorn) motarbetar vår verksamhet.
Jaja, allas eder Billy ska nog reda ut det här samt försöka, i Bert Karlssons anda, erövra ordförandeklubban.
Får nog sätta lite fart eftersom jag hörde "Snickar-Bengts" motorfordon utanför.
En taskigt omgjord flakmoppe med pinnstol fram för passagerare (d.v.s jag).
Ett snabbt invant svep med handleden så åker sista groggen ner (Matolja och T-röd).
Vi hörs troligtvis imorgon bara jag förmår undvika BV (Batongernas Vänner) ikväll.
Heureka skrek Socrates,
slängde ut svärmor!
BBN
(Billy by night)

Jag och Gud.....

......har en mycket speciell relation.
Amatörhistoriker som jag är borde det inte vara möjligt att ha någon form av tro kvar.
Men det har jag.
Vi vet ju idag att kristendomen så som vi känner den skapades som ett politiskt redskap under 300-talet och att den som låg bakom det var kejsar Konstantin i syfte att skapa stabilitet.
År 325 i Nicaea, 393 i Hippo samt 397 i Karthago omformades och fastställdes bibeln samt de normer som gäller för kristendomen, dop, nattvard, mässor e.t.c e.t.c.
Trots att jag känner till detta har jag inga som helst problem att tro.
Det är tron, inte religionen som är det viktigaste.
Tron på en kraft starkare än jag själv, ett sätt att lämna över det jag inte orkar med samt att aldrig glömma bort att vara tacksam för det jag fått.
Religionen som jag ser det har förhoppningsvis spelat ut sin roll.
Ibland kan till och med en smula ödmjukhet smyga sig in.....men bara ibland!
För det mesta är jag nog lika självupptagen som gemene man.
Men ibland.......?


Pax Vobiscum på er dönickar!

Billy by night

tisdag 24 februari 2009

FRA och Ipred!

Dessa båda ord samt lagförslag känner de flesta till vid det här laget.
Det är därför svårt att skriva om dem, alltså hitta en vinkling som tillför något nytt men jag (envis som synden) skall ändå försöka.

Om vi börjar med Ipred så vill jag poängtera det jag anser som viktigast i frågan:
Att privatmänniskor (läs: bredbandsföretag) skall på uppmaning lämna ut ip-adresser till delar av nöjesindustrin.


Vad är då nästa steg?
Om jag får ett kravbrev från ett skivbolag ringer jag upp dem, tipsar om en kompis som laddar ner mer än mig, ber att på så vis "som tack för tipset" att få slippa kravbrevet?
Sannerligen ingen omöjlig utveckling!


Låt mig dra en (om än något långsökt) historisk parallell:

I snart sagt varje större by eller stad fanns under medeltiden ett kristet sällskap som hette (och fortfarande heter) Domenicanorden.
Kallades också för svartmunkar eller "herrens hundar" (lat. "Domini canes").
Dessa ordensbröder hade till uppgift att spionera på befolkningen, anlita motvilliga "goltuppar" oftast under hot, allt i den heliga kyrkans namn.
Sa man något ofördelaktigt om gud, kyrkan, dess läror eller företrädare så fanns där genast en sladdertacka till svartbroder där för att rapportera en till inkvisitionen!

Jaja, jag vet att det är svårt att jämföra med dagens Sverige men min poäng kvarstår:
Spaningsarbete skall skötas av poliser och inte av medborgare!
Något "angiverisamhälle" är inget jag vill ha åtmistone!

Vill dra mig till minnes en föga framgångsrik privatspanare under den tidiga Palme-utredningens glada dagar.
Hette visst Ebbe Carlsson och efter vad jag minns åkte han dit i tullen med byxorna nere och avlyssningsutrustning i både röv och resväska........

FRA således.......
Ett på sätt och vis ännu farligare lagförslag än ipred!
En enda specialdomstol med en enda domare (vald på livstid kanske?) skall besluta om avlyssning, mailkoll o.s.v på oss vanliga medborgare!
Vem övervakar övervakarna?


Nu gick förslaget tack och lov på remiss tillbaka till riksdagen samt att vi får hoppas att några där tar sitt förnuft till fånga.
Tullverket hade ondgjort sig om att inte få tillräckligt mycket del av FRA-kunskap och p.g.a detta säga sig inte kunna förhindra massförstörelsevapen att passera genom Sverige.
Verket menar att det försämrar dess möjlighet att motverka spridning av massförstörelsevapen. (DN 24/2)


Man bågnar!
Sverige som transitland för atombomber samt kemiska dito?
Har någon generaldirektör inom tullverket förläst sig på herr Guillous i och för sig utmärkta Hamiltonserie eller?
Givetvis vet ju "alla" att varenda liten sket-diktator låter sina inköpta massförstörelsevapen transistera genom Sverige!


Som skattebetalare kan jag väl åtminstone ha rätt att kräva intelligent personal med fötterna i jordmyllan inom statliga Verk!!!


Nå, låt mig avsluta med ännu en historisk (jadå, långsökt) parallell:
I 30-talets Tyskland fanns det något som kallades "nöd-dekret".
Det var en lag avsedd att i en eventuell kris låta en enda man styra landet genom att förbigå parlamentariska instanser.
Kanslern Franz von Papen använde dem med klent resultat, Kanslern Adolf Hitler använde dem med känt resultat!

Även om dagens regering tänker använda FRA-lagen i hederliga syften så kanske nästa vill börja med åsiktsregistrering så där lite vid sidan om.......

Vill vi t.e.x låta Jimmi Åkesson och hans glada Sverigedemokrater lägga vantarna på ett sådant här maktmedel.......?

Allas eder:
Agent 003,5 med rätt att snoka.

Billy by night

Håhå jaja......

........Så var det visst dags att vakna igen!
I vanlig ordning vet jag inte var jag befinner mig men jag känner att det drar lite kallt.
Nu skall vi se.....

Jag var som jag skrev igår på träningslokalen "sociala klubben" och problemen började egentligen inte förrän jag gick därifrån.
På väg hem kom mina ytterligt få hjärnceller på att jag hade lovat att hålla en kurs i ett av mina specialämnen, "hur man blandar exklusiva groggar på t-sprit".
Då jag innehar en nära nog komplett uppsättning tips och trix i ämnet och anses som något av en expert på dito var det bara att packa sig iväg till denna, till skillnad från "Sociala klubbens", något mer dekadenta lokal.

Jag hade på förhand tilltvingat mig ett rum på baksidan av lönnkrogen "Svagdrickan" belägen vid ett av Halmstads värsta hamndistrikt och gjorde där entré.
Mina kurskamrater var i vanlig ordning de hyllade filantroperna samt oklanderliga medborgarna "Soppe-Sune", Snickar-Bengt" samt "Jack Higgins".
Ämnet för dagen var: Hur man uppnår smakfullkomlighet vid en blandning av t-sprit och hemkört!

Som den hederlige och aktsamme medborgare jag är så kör jag naturligtvis inte motorfordon efter blöta kvällar som denna utan gick med andedräkten full av vidrig t-röd iväg till min etage-lägenhet jag innehar i stan just med tanke på sådana här tillställningar.
Etage med tanke på att parkbänken ligger på en kulle i Norre Katts Park och nedanför ligger toaletten.
Det är bara att vända sig om och spy alltså......

Nå, här gäller det att svamla sig hem å det rödaste samt att senare skriva en något mer seriös inlaga!
Kapsyl på er mina vänner!
Billy by night

måndag 23 februari 2009

6 till 8 skivor bröd om dagen.........

Rekommenderade socialstyrelsen att tugga i oss för en del år sedan. Även om allas eder Billy inte följer just detta recept för god hälsa så är han en man som vurmar för god kondition och (över)vikt.


I den stora metropolen Åled, en mil öster om Halmstad, där jag i ständigt sus och dus framlever mina dagar har vi en träningslokal sedan många år.


Vi kallar den "Sociala Klubben"!
Där har sedan tidernas begynnelse (nästan) avhandlats såväl sorger som glädje som rent skitsnack.
Vi ägnar oss då och då även åt styrketräning och boxning.
Det sistnämnda är numera särskilt viktigt för mig som nybliven skribent och bloggare.
( Se kapitlet 17,4 i ämnet "hur man bemöter litteraturkritiker").


Jag ämnar mig dit ikväll, baxa in magen genom dörren, hänga upp ett foto av George W Bush på sandsäcken och köra igång.

Mina illustra träningskompisar Conny Klen, Jonny Juck samt det ständiga matvraket Svullo Sellergren har jag mycket glädje och nytta av.
Nytta och glädje så till vida att jag har någon att mobba samt slå på om saker och ting inte gått min väg under dagen!


Skojar bara.
Det är en bunte otroligt trevliga vänner som jag är mycket glad över!
, sluta slöa, iväg och spöa!

Billy by night
(Med träningsvärk)

Polisen kontra Niggersson

Appropå polisen så var det inte länge sedan jag läste om deras senaste fadäs i samband med utbildning för piketstyrkor.
Samtidigt hade en annan grupp skämt ut sig genom olämpliga tilltal av personer boende på Rosengård i Malmö.


Jag känner några poliser.
Några bra poliser!
Poliser som satte morgonkaffet i halsen och blev urförbannade i samband med nyheterna lagom serverade till frukosten.


Att det alltid skall vara så här!
Att några få idioter alltid skall lyckas skämma ut det duktiga och hederliga flertalet!
För jag är övertygad om att de flesta poliser är just det:
Duktiga och hederliga!


Att i samband med vidareutbildning använda fikitiva namn som "Oskar Neger" och "Neger Niggersson" är självklart fullkomligt sanslöst!
Att skrika "apjävel" åt en människa oavsett härkomst är ett beteende knappt ens värdigt sandlådans barnsligheter.


Hur skall vi kunna förvänta oss att invandrare vänder sig till myndigheterna när problem uppstår?
Har vi ens lust till det själva?


Viken mörkhyad människa vänder sig till en statlig instans där "Niggersson" är den gängse beteckningen för folk med sådan hudfärg?
Här bör jag kanske reda ut min egen inställning!


Frågor som gäller invandringen bör debatteras!
Ekonomi, integration, svenskundervisning, jobb, hedersvåld e.t.c e.t.c.
Görs inte detta bereder det bara väg för främlingsfientliga partier, felaktig statistik samt ogrundad rädsla och missnöje.

Rasism i alla dess fula former kan aldrig accepteras!
Människor boende i Sverige som har sökt eller fått uppehållstillstånd, asyl, medborgarskap eller väntar på någotdera skall visas samma respekt som vi visar våra närmaste. Det är ju vår framröstade regering, alltså vi som genom den demokratiska processen tillåtit dessa människor att komma hit.


Poliser är också människor brukar förklaringarna låta. Men poliser i arbete, i sin officiella roll måste föregå med gott exempel samt givetvis avhålla sig från tilltal som "apjävel" och "Niggersson"!
Tack och lov finns det andra poliser.
Bra poliser.

Nyss utsläppt

Billy by night

Hotellnatt?

Arrg.....usch......öhh? Vad faen är jag? Få se nu.....
Jag började kvällen med pilsner på lönnkrogen "svagdrickan" i Halmstads undre värld och har för mig att jag träffade mina goda vänner "Soppe-Sune", "Snickar-Bengt" samt "Jack Higgins".
Dessa människor tillhör liksom undertecknad samhällets stöttepelare ( brukar då och då stötta upp varandra) och vi har som vana att träffas över en pilsner eller två (läs: 25) för att diskutera samhällsproblematiken.
Efter en stund.....Vad jag minns........Stormade där in en konstig samling pojkar och flickor likadant klädda i svartvitt och "Soppe-Sune" gav då en av damerna en vänskaplig klatsch där bak.
Efter denna kärleksförklaring slog åskan ner.........
Måste öppna ögonen...... Jaha, papperslakan, taskigt med tavlor på de grönmålade väggarna samt avsaknad av toalett.
Personalen på det här hotellet borde gå charmkurs!
Visserligen tog dom inte betalt men hade däremot fräckheten att bokstavligen sparka ut undertecknad! Någon stjärna i Guide Michelin är totalt uteslutet!
När jag kom ut och hjälpligt torkat fotavtrycket av min byxbak vände jag mig om och kastade en blick på fasaden och där stod:
POLISHUSET
Jaha, nu förstår jag.......
Med handen på pilsnern
Billy by night

söndag 22 februari 2009

ADHD och körkort?

God dag alla trevliga människor (samt övriga idioter) där ute i cybervärlden!
Skall just till att skapa mitt allra allra första inlägg på min allra allra första blogg jag någonsin haft.
Spännande va?!
Mina tankar just idag går till en artikel i någon dagsblaska jag hade den tvivelaktiga äran att läsa för ett tag sedan.
Där uttrycktes med fasa att människor med bokstavsbeteckningen ADHD till och med får ta och inneha körkort. Skribenten föreslog kraftiga åtgärder från myndigheternas sida och tillika en lagändring som skulle försvåra för folk med detta handikapp att ta körkort.
Låt oss titta på vad detta med stor sannolikhet får för konsekvenser:
Konstaterande och behandling!
Skulle du verkligen ta ditt barn till BUP (psykiatrisk barn och ungdomsmottagning) och söka hjälp då barnet som vuxen, förutom sitt handikapp, skulle ställas inför ytterligare problem med att skapa sig en anständig tillvaro?
Utanförskap!
Människor som redan är marginaliserade skulle med sådan lagstiftning puttas ytterligare längre ut i marginalen.
Respekt!
Alla vill och behöver vi känna respekt för dem vi är, det vi gör samt känna oss hörda och behövda, ett jobb, ett yrke att skapa vår försörjning på. ADHD kan innebära ett svårt hinder att ta sig över vad det gäller flera yrkeskategorier, körkortslöshet innebär bara ännu mer utslagning.
Vilka gynnas då av sådan här rappakalja?
Jag kan mycket väl tänka mig att det jublas i vissa lokaler, hyrda eller ägda av ett eller annat ljusskyggt sällskap som ser sin rekryteringbas utvidgas, ty alla unga män (och kvinnor) vill ju känna sig respekterade och sedda av sin omgivning och hindras man att uppnå detta inom lagens råmärken så tycker säkert en stor del (och jag kan inte sätta mig till doms) att man likaväl kan gå utanför lagen.
Lösningen:
Är givetvis hjälp och bidrag till en något utvidgad körkortsutbildning för nämnda människor. Det handlar om en jämförelsevis liten peng i ett tidigt skede i stället för en mycket större peng i ett senare skede d.v.s "superfängelse" (kostar att bygga), psykvård, rättegångskostnader, ungdomsvård, drogproblematik samt en nära nog oändlig mänsklig tragedi!
Nu får det vara för denna gång, er allestädes närvarande Billy skall fara åstad och gå på krogen! Fördelen med detta samhälle är att det ger många anledningar till krogbesök samt gråt i Wiskeyn!
På återhörande!
Billy by night