Tja, ni har sluppit undan länge nog men nu är jag här igen! Skall försöka skriva lite historiska inlägg och det är ingen tid att förlora! Lets go!
DRACULEA
På grund av Vlad III Draculs skräckinjagande grymhet förblev Valakiet oberoende i en tid när grannländerna införlivades med Osmanska riket. Han var framför allt känd för att kanta vägarna med infångade fiender vilka hade pålats levande på störar.
Faderns titel, Dracul, härrör från det latinska draco (draken) som är fonetisk mycket nära den rumänske Dracu (djavul). Vlad Dracul valdes in i en religiös riddarorden som kallades Drakens orden (Societas Draconistrarum), grundad 1378 av den ungerske kungen Sigismund av Luxemburg, och därifrån fick han sitt namn. Sonen Vlad III kom senare att benämnas "Dracul", (på rumänska Djavulen). Å andra sidan berättar många rumänska källor från den tiden att Draculea var en "hård men rättvis" härskare som försvarade sitt folk såväl mot osmanerna som mot bojarerna.
Fadern Vlad II var vojvod av Valakiet, ett slags adelsman, under åren 1436-1442. År 1442 sändes sonen Vlad tillsammans med brodern Radu av politiska skäl som gisslan till den Osmanske sultanen Murad II. Man tror att Vlad (den kommande Vlad III Draculea) under denna fångenskap utvecklade en psykos, ett hat och en grymhet som senare skulle komma till uttryck under hans regering. Till det torde även händelserna runtom, hans far och bror mördades, den äldsta brodern torterades och begravdes levande av bojarer (lägre adelsmän ofta inriktade på handel) från Trigoviste, ha varit av betydelse. Efter att fadern 1447 mördats av tronpretendenten Vladislaus II av Valakiet släpptes han fri och tog upp sin fars anspråk på tronen - vilket skulle uppta åtskilliga år av hans liv framöver.
Först 1456 lyckades Vlad Draculea döda sin fars mördare Vladislav II och inta Valakiet. Därefter började han genast förföljandet av bojarerna av Târgoviște. De äldre pålades och de yngre tvingades marschera utan rast till byn Poenari, där de överlevande fick börja bygga en borg på tidigare ruiner av ett gammalt kastell.
Vlad Draculea var aldrig någon riktig vampyr såsom senare utmålats i skönlitterära sammanhang. Det finns inga bevis för att han någonsin skulle ha druckit blod, men bilden av en blodtörstig furste framträder likväl. På en äldre teckning (se bild) sitter han och äter middag på ett fält med pålade människor runt omkring sig. Detta kan mycket väl vara en sann bild då Draculea ofta såg på då fångar torterades eller avrättades, och då det tar en ansenlig tid att påla ett så stort antal människor som den kompromisslöse fursten verkligen lät påla, kan han ha ätit på fältet under tiden.
Draculea blev med tiden ökänd för grymma bestraffningsmetoder: han dömde folk att hudflås, kokas, halshuggas, bländas, strypas, hängas, rostas, hackas, styckas, strimlas, uppspikas, levande begravas, knivhuggas, bli tvingade att äta upp sina egna kroppsdelar, etc. Han tyckte också om att hugga av näsor, öron, genitalier och lemmar och sedan låta andra dömda äta upp dessa. Hans favoritstraff var dock att spetsa folk på pålar, varför han kom att kallas Vlad Topaz, eller på turkiska Kazıklı Voyvoda (uttalas [kazɯkˈɫɯ]) - Vlad Pålspetsare. Det var denna teknik han 1457-1459 och 1460 använde mot transsylvanska tysktalande saxare han kommit i konflikt med.
Sedan Vlad Draculea år 1462 gjort motstånd mot osmanerna, segrade han i flera slag. För att bestraffa honom skickade sultan Mehmed II ut en armé två gånger större än furstens. Vlad slog till reträtt, brände byarna efter sig och förgiftade brunnarna så att den osmanska armén inte fann något att äta eller dricka. När sultanen äntligen nådde huvudstaden möttes han av 20 000 pålspetsade osmanska fångar, en syn som sultanens officerare tog starkt intryck av, varvid den trötta och hungriga armén slog till reträtt.
Han har länge trotts ligga begrav vid klostret Snagov beläget på en ö där det påträffats två gravar varav den ena alldeles intill ett krucifix. Denna grav visade sig tom och en andra, beläget i ett hörn av skeppet, visade sig innehålla ett halshugget lik klädd i dyrbara kläder. Senare undersökningar har gett vid handen att det troligaste är att den var någon ur tjänstefolket som i akt och mening placerats där i samband med någon slags diversionsmanöver i syfte att förvilla.
Draculea fortsätter att invagga oss i dunkel och mystik.....
Vilken bild?
SvaraRadera