Den (?) efterlängtade sommaren.....

Så var den här då, ja sommaren alltså.
Inte den tyska ölskatten som ni säkert hoppades på era jämrans löss!!
Sitter just nu och häller i mig kopiösa mängder vatten, fläktar mig vilt med ett tomt dvd-fodral samt rusar in och ut ur duschen.
Nädå, dumt att klaga, troligen bara ovana vid värmen.
Blev bara ett kort inlägg idag då svetten strömmar ner för min panna och då även dataskärmen tycks pusta och stöna!

Billy by Night
(Ere nån som har ett par torra fillingar utan pungsvett?)

Om Usama Bin Ladin och Jesus.....

Jesus sas ju komma från staden Nasaret, som dock inte fanns förrän c:a 400 år efter hans död.
Istället tror historiker att det är en felöversättning och att det bör vara "Jesus Nasareen".
Nasareerna var en politisk kampgrupp på den tiden med en tillhörande undergrupp som kallades
"Siccarier". Namnet kommer av deras böjda kniv "Sica" som dom oftast utförde sina politiska mord med.
Jesus hade åtminstone en "siccarier" med i sitt följe, "Judas Siccariern", eller "Judas Iskariot" som denna
felöversättning har blivit till.

Israel var vid denna tid ockuperat av romarriket och snart sagt varenda gruppering där ägnade sig åt att
smida planer på uppror.
Inte så konstigt, vad hade vi själva gjort?
En hel del mindre "terroristattacker" ägde också rum: Mot skatteindrivarna, militärhögkvarter samt
den romerska politiska ledningen i det ockuperade Israel.
Jesus var nästan med självklarhet involverad!
Tänk på hans ord: "Jag har inte kommit med fred utan med svärd"!
Han avrättades också genom korsfästning, ett straff som uteslutande användes för politiska brott.
Nu hoppar vi in i tidsmaskinen och landar i 2000-talet samt utför ett litet tankeexpriment.....

Vi byter ut Israel mot Afganistan!
Romarriket mot USA!
Nasareerna och Siccarierna mot Al Qaida!
Den religiöse ledaren Jesus mot den lika religiöse ledaren Usama Bin Ladin!
Och vad får vi.....?

Några få skillnader, Jesus fick aldrig uppleva upproret (startade år 66 med attacker mot b.l.a ekonomi, militär-och politiskt ledarskap).
Usama Bin ladin fick uppleva detta. (Attacker mot Twin towers, Pentagon och Vita huset).
Sensmoral någon.....?
Den enes terrorist är den andres hjälte lär det väl bli....
Till sist:
Jag är ingen anhängare av självmordsbombare, ej heller av statsterrorister, är inte för flygplanskapningar
och inte heller Guatamo-läger!
Det enda vi kan göra är att skippa ordet terrorist och använda brottsling i stället.
Folk som utför det vi kallar terrordåd måste besegras med demokratins medel.

Billy by night
(Idag djupsinnig)

 Om alkohol och tobaksskatt

Jaha, i dagarna har det debatterats livligt om att (som vanligt) höja alkohol och tobaksskatten.
Detta är nu inget ovanligt påfund, det tas till då och då när inte regeringen kan finna andra utvägar
att få in pengar!
Är jag då motståndare till detta?
Absolut inte! Det kostar stora summor att behandla de sjukdomar som uppstår i samband med
rökning-alkohol.
Det jag är emot är den orättvisa fördelningen av dessa skatter.
Ta en människa med, låt oss säga, 50.000 netto i månaden som dessutom tycker om ett glas och
en god cigarr då och då.
Han må grymta lite, "Usch, nu får jag lägga ut en femhundring till i månaden", men faktum kvarstår:
Han har faktiskt råd!
Ta nu i stället en som kanske inte har mer än 3000-3500 kvar som disponibel inkomst, för honom/henne
är det givetvis en katastrof med motsvarande höjning!
Svaret är att det givetvis borde betalas efter inkomst!
Sen är det också en sedan länge fastslagit sanning att ska du ändra dina livsvanor är det långt mycket lättare
om du är rik!
Vill du äta sunt kan du köpa kravodlat, är du fattig blir det vita bönor!
Slutsatsen må bil: Sluta dricka gott vin fattigjävel!!!

Billy by night
(Bugar ödmjukt för Reinfeldt varje gång han tar ett bloss)

Ligger det i den mänskliga naturen......

.....Att förstöra det man håller kärt?
Det måste vara något med oss människor som får oss att aldrig vara nöjda!
När vi för en gångs skull uppnår något fint i livet, det må vara en sedan länge eftertraktad
arbetsplats, en bostad vi "suktat" efter eller varför inte en kärleksrelation?
Då är det dags att plocka fram självömkan och på något sätt omedvetet försöka få sparken,
bli vräkta eller nästan längta efter att den vi älskar ska ge oss en smäll på truten!

Jag tror att det här beteendet alltid bygger på rädsla.
Rädsla för att någon gång i livet få det bra, att vara trygga och lyckliga.
Ta en hel del människor som vinner stora pengar på spel, vi läser om dom titt som tätt i blaskorna.
Dom slösar bort det mesta ganska kvickt med en nästan ohejdad fermitet, sen är det ånger och gråt ut i pressen om folk som utnyttjat dom.
Är detta beteende bara en svensk åkomma?
Jag vet inte, jag bara spekulerar!

Billy by night
(Här må det bli skärpning.....)

Vad definierar egentligen en mördare?

Efter att under en lång period läst, och förfärats, om misär och t.o.m självmord p.g.a försäkringskassans nya regler drabbade detta mig på ett personligt plan.
En träningskompis sen många år valde att lägga sig i ett varmbad och skära upp handlederna!
Den här mannen, nyss fyllda sextio ansåg sig inte ha någon annan utväg än att ta sitt liv.

Efter lång tids sjukdom blev vederbörande överförd till arbetsförmedlingen men eftersom han där ansågs alltför sjuk hamnade han återigen hos försäkringskassan.
Som återigen överförde honom till arbetsförmedlingen.
Vilka än en gång konstaterade att hans tillstånd var sådant att han ej kunde arbeta.
Försäkringskassan valde då att utförsäkra honom med en bedömning att han var arbetsför
men hos arbetsförmedlingen blev det kalla handen vad det gäller aktivitetsstöd då han där ansågs ej arbetsför.
Mannen ifråga vände sig då till socialbyrån för att säkra sin överlevnad men där blev det nej p.g.a
av ovanstående utvärdering.
Därefter ett snabbt farväl, badkaret och tillhörande rakblad!
Den fråga jag ställer är:
Vem är egentligen den skyldige?

Det yttersta beslutet för en handling av detta slag vilar givetvis på den enskilde, ingen tvekan därom, men den skyldige/skyldiga till situationen han hamnade i då?
Vad jag menar är att dessa politiker måste ha vetat när den här lagen instiftades,
måste varit helt på det klara med att drabbade människor i ren och skär förtvilan skulle ta den här utvägen.
Vi förutsätter att vi har med något så när intelligenta människor att göra och finns det ingen chans i världen
att dom inte skulle förstå att när man kastar ut människor i rena rama gungflyet så blir ett och annat  självmord(?) ett faktum!
Det är i mitt tycke överlagt mord!
Nej, offren vet man ju inte namnen på men att det skulle bli 10-20 själmord var man garanterat medveten om!

Får man verkligen stifta lagar som leder till sådant?
Kan man verkligen två sina händer efteråt och säga:
Jaså? Ja det kunde väl inte jag veta?
Nejdå, avsikten var inte att ta livet av svenska medborgare, avsikten är, som alltid i en kapitalistisk stat,
att behålla ett darwinistiskt samhälle, en statsmakt som omöjliggör solidaritet och enande eftersom själva tanken på att hjälpa sin nästa kraftigt undergrävs p.g.a den egna kampen för överlevnad!
Nej, ställ dom ansvariga inför europadomstolen!
Ta reda på om det är förenligt med svensk och europeisk lag att skapa ett regelsystem MAN VET kommer att orsaka onödiga förluster i människoliv!
Döm dom jävla mördarna att ingå i sitt eget sjuksystem!

Billy by night
(Et tu, Brute?)

Den våren, den våren.....

Ja så kom den då, den första vårdagen och som en yster unge kastade vi oss rätt ut i den, iklädda badby....Nja, kanske inte riktigt så men ändå....?
Fram till stan med särbo och dotter bar det i alla fall för att b.l.a intaga kinakäk på restaurang.
Damerna, både ung och gammal, försvann åt sitt håll och eder illistige Billy åt sitt.
Fick höra att damerna besökt diverse sexshoper senare och som ansvarsfull far borde jag kanske följt med,
om inte annat så för att titta....Öh, jag menar stävja de mest excentriska utsvävningarna.
Men det hade jag inte tid med!
Det finns så mycket vackra....Jag menar trevliga skyltfönster att spendera sin tid vid och jag tog med glatt hjärta itu med uppgiften.
Ett riktigt "manligt" besök på "Clasolle" ingick och diverse bokaffärer som till min oförstörda glädje hade
en extrainsatt rea.
Rea är bra.
Då kan till och med eder djupt skuldsatte Billy införskaffa en o annan pryl.
Restaurangbesöket avlöpte väl och eftersom eder Billy blev bjuden och det var buffe passade han naturligtvis
på att vräka i sig för kung och fosterland!

En kaffe från idiotföretaget Macdonalds hanns också med och det avnjöts nere vid "Ol man river" eller Nissan som en del antiintelektuella förståsigpåare (oj vad jag kan) kallar floden som i sakta mak lufsar förbi
Halmstad centrum.
Hemresa med buss och resten av kvällen flöt som den brukar då en annan har blivit bjuden på god mat:
"Aj aj min mage, varför skulle jag vräka i mig så förbaskat", o.s.v o.s.v.....
Idag skall klockan sättas om och här sitter jag i den välsignade morgontystnaden, smuttande på en kopp kaffe, nynnandes "And now i turn the devil loose".
God vår på er damskändare och löss!

Billy by night
(Philosophie sketpoet)

Vikt och ålder, tack!

För ett tag sedan åt vi semlor på jobbet och när jag satt där i godan ro och njöt av min gräddbulle, tog det inte lång tid förrän en kvinna i sällskapet kom in på det där med vikt och hur tjock hon nu skulle bli efter att denna semla försvunnit ner i hennes mage. Tröttsamt.. När jag avnjuter någon form av onyttig förtäring vill jag NJUTA och inte ha dåligt samvete. Det är ju halva nöjet att få njuta! Fler kvinnor stämde in i hennes klagomål men till sist var det i alla fall en kvinna i församlingen som sa: "Ja visst har jag några 'kärlekshandtag' runt midjan och lite för många kilon, men det är faktiskt ok. Det är så här jag ser ut och hade jag velat göra någonting åt det, då hade jag inte gnällt inte då hade jag satt igång och gått ner i vikt!" Tack! Mycket klokt sagt! Många människor ägnar alldeles för mycket tid åt att klaga över sin vikt. Själv har jag kommit till den punkt i mitt liv då jag är nöjd med min kropp. Jag gillar faktiskt mina former och det faktum att jag är lite mullig, vilket i och för sig inte utesluter att jag äter nyttigt för det mesta och försöker röra på mig, men jag skulle aldrig få för mig att sitta och beklaga mig över min vikt.

Och så var det det här med ålder, vilket ju är ett mycket känsligt ämne i det här landet. Att fråga någon om ålder är ju nästan en förolämpning. Det gör man ju bara inte! Folk kan ju tycka att man är GAMMAL! En väninna till mig brukar tycka det är pest och pina att fylla år. "Usch så gammal jag är! Det är då verkligen ingenting att fira att man fyller år!" brukar hon säga. Då brukar jag kort och gott förklara att personligen föredrar jag att fira varje födelsedag istället för att fira alternativet, för så länge jag fyller år vet jag ju att jag lever och det är väl verkligen något att fira!

Fylliga Farmor Anka