Om vad som är viktigt i livet
En dag när jag som vanligt stressade fram genom stan för att ta mig till tågstationen för att åka hem, stannade en äldre dam bredvid mig vid ett rödljus. Hon började småprata med mig och jag märkte ganska snabbt att hon nog var en ganska ensam dam. Hon hade ett stort behov av att prata om allt och ingenting och började med att berätta att hon varit på sjukhuset på besök inför en kommande ögonoperation. Jag var stressad och lyssnade lite tankspritt och svarade ”Mm” och ”Ja” och ”Nej” där det passade in. När det blev grönt ljus fick jag bråttom eftersom tåget snart skulle avgå och jag började promenera raskt. Jag märkte strax att damen inte kunde hålla min promenadhastighet och jag saktade ner något irriterad ty damen ville inte sluta prata med mig. Sen gjorde jag en ”tankehelomvändning”: vad spelar det för roll om jag missade detta tåg? Det skulle ju gå ett nytt tåg om en timme. Så jag saktade ner ytterligare och började faktiskt lyssna på vad damen pratade om. Vi hade en mycket trevlig pratstund och det var en väldigt gullig tant som bara ville ägna en stund åt att samtala med en medmänniska. Jag sade hej då till henne efter en stund och hon såg nöjd och glad ut. Själv tog jag nästa tåg hem och kände mig faktiskt väldigt glad jag också.
Vad vill jag ha sagt med detta då? Jo: ibland kan det vara värt att stanna upp mitt i vardagsstressen och sträcka ut en hand till en liten dam som bara vill prata med någon en stund. Livet rullar på så fort att vi glömmer bort att ta oss tid ibland till det som faktiskt är viktigt: möten med andra människor.
FilosofiAnkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar