onsdag 11 mars 2009

Moralisk kriminallitet?

Jaha, så var man här igen!
Nähä, å det bestämdaste nekar jag till att ha suttit i "sinkabirum", drumlatstan eller på annat sätt förnedrat mig.
Ja, förutom den dagliga stripteasen hos bodknodden i byn.
Men det skiter vi i.
Träffade en gammal kompis för ett tag sedan och han sa en sak som stannat kvar i skallen på mig: "Jag är bara så kriminell som jag behöver".
När jag undrade vad han menade sa han att även om han inte vill är han för familjens och sin egen skull tvungen att ta ett o annat svartjobb ibland.
Vi talar inte om någon kriminell människa, bara en vanlig skötsam kille, och det skrämmer mig på något sätt.

En annan av mina kamrater har sin vuxna dotter boende i ett bostadsområde i Halmstad.
Hon åker med till Tyskland ett par gånger i månaden och skaffar sig på detta sätt ca: 1500 svenska spänn hon inte klarar sig utan.
Genom att sälja sprit.
Den här tösen är i 30-årsåldern, ensam med två "paltar", studerar på halvtid och tillhör de förståndiga som varken röker eller dricker.
Hon är dessutom oerhört ekonomisk.

Dessa två små sanna historier får mig att tänka på en historia jag hörde för många år sedan.
"Sveriges befolkning kan delas upp i två delar: Häktade och ännu ej häktade"!
Då skrattade jag.
Det gör jag inte nu.
Allas eder
Billy by night
(Moralisk kriminell)

3 kommentarer:

  1. Får man inte höra historien?

    SvaraRadera
  2. öhh, vilken historie?

    SvaraRadera
  3. Det lägger nog mycket i det att "man är så kriminell som det behövs"...

    SvaraRadera